Bilköp, flyttkarl, och hockeytankar
Så har det ändå äntligen hänt...en bil modell skitfin står i vårt garage. Processen att gå från äldre bil till ny gick förvånansvärt fort. Jag och min käre far tillbringade några timmar framför datorn och vips hade vi två alternativ som vi kollade på. Vi besökte bilhallen ett par vändor och mitt i allt så fick jag syn på den. Den stod där och blänkte och jag satte mig bakom ratten med andakt och ur högtalarna strömmade ljuv musik. Så det blev denna:
Igår var jag och min kusin sherpas (flyttkarlar) åt lillebror med flickvän. Vi kånkade och bar och det känns i kroppen idag. Lillebror hade taktiskt nog utelämnat viss information angående själva flyttningsförfarandet, typ att den nya lägenheten låg 8 trappor upp. Av någon jävligt outgrundlig anledning så äger de bara möbler som väger 60kg eller mer. Humöret gick dock upp när lillebror satte sönder en bokhylla vid namn Billy. Skadeglädje ni vet.
Måste beundra min kusin som trots att han är i åldern att det är en kraftansträngning att bara kliva upp på morgonen, ändå kämpade tappert och var ett trevligt sällskap i bilen både dit och hem.
Ishockey ser jag alldeles för lite av. Mitt hjärta klappar ju lite extra för Luleå. Men är det alldeles smart och ha en björn som symbol för laget? Den sover ju hela vintern. Frölunda har däremot tänkt till och har en indian. En sminkad snubbe med fjädrar passar ju rätt så bra in i beskrivningen av Niklas Andersson.
Djurgården har en kamin...tolkningen är där valfri.
Malmö har rödhök...jag visste inte vad det var så jag sökte på Wikipedia och fick frågan: Menar du rödlök?
Känns som om elitserieklubbarna behöver ha ett möte.
Ishotell, kalas, nyårsafton och en volvo.
Villa, Vovve och Volvo ska man ha för att vara riktigt vuxen. Jag tog ett steg i den riktningen när jag och Susanne blev stolta ägare till en Volvo V50. Vi ska hämta den på måndag och det är inte utan att man känner pirret i magen. Samma pirr som när man som sjuåring steg upp på julaftonsmorgonen och tvingades vänta i hundrafemton år innan den skäggbeklädda tjockisen äntligen delade ut julklapparna.
Den 2:a januari steg vi in på ishotellet i Jukkasjärvi. På termometern stod det "fan så kallt" och hade man en med siffror visade den dryga 25, närmare 28 och 5-6 m/s isvind. Min syster och hennes man parkerade sig genast i baren men sedan gick vi runt och tittade på alla sviter samt kyrkan. Personligen tyckte jag att det var en fanatisk....jag menar fantastisk upplevelse och jag har märkt att det är svårt att förklara för folk i efterhand hur det var. Det var verkligen en sådan sak man måste uppleva för att förstå, ungefär som när man kissat på ett strömförande staket.
På kvällen åt vi på den beryktade Momma's i Kiruna tillsammans med syster och svåger. Dagen efter tog vi en tur mot Kebne och sedan söderut på kusten igen. En nätt resa på 76 mil men oerhört, oerhört trevligt.
Dagarna innan hade vi firat Nyår med min pappa, hans sambo och biologiska syskon med respektive. Vi körde paketspel och till allas glädje snodde farsan åt sig det största paketet. Intet ont anande öppnade han det och fann en stjärtlapp som sedan ingen annan ville ha. Lärde mig att pingis och måttligt intag av alkohol inte är den bästa av kombinationer. Men kvällen gick otroligt snabbt och hela norrbottenvistelsen gick rätt in i hjärtat.
Den 4:e gick vi på 101-års kalas. Det är inte ofta man får användning för den meningen. Kanongod tårta och trevligt sällskap som framåt kvällen mynnade ut i en middag hemma hos mamma med man och Susannes favoritmat halstrad sik.
Lite bilder :
Spöade syrran i Singstar....igen!
Glasögon är inte det ultimata när man är på ishotellet men efter att hennes man hämtat isskrapan från bilen så behövde vi inte leda runt henne mer.
Här imiterar jag min pappa på jobbet.
Lobbyn
Nu ska vi laga god mat, dricka vin och bara vara...
Längtar lite till måndag...
Adios!
