Låt mig kliva av världen för en stund
Låt mig stå vid sidan om en stund. Låt mig titta på alla stressade människor i jakt på lycka eller extrapriser. Låt mig ta paus från livet för en stund. Låt mig finna ro. Låt mig komma tillbaka starkare och bättre. Låt andra hålla igång ekorrhjulet för en stund. Låt mig vara. Låt mig vila. (Tankar från en sjuksäng)
Innan jag somnat skriver jag i huvudet. Patetiskt kanske. Det är inte ofta jag minns dagen efter vad jag "skrivit" kvällen innan så antingen får jag köpa ett anteckningsblock eller träna upp minnet.
Tanken har ju varit att någon gång i höst uppträda men jag vet inte längre. Inspirationen just nu är väl inte vad man kan kalla hög, även om jag ser humor överallt i vardagen.
I sommar på jobbet å blev jag sittande en eftermiddag på en brygga hållande ett metspö. Bredvid mig satt en 6-årig tjej som också metade. Vi fick inget napp trots att fisketuren dagen innan skvallrat om ganska god fiskpopulation. 6-åringen tittade på mig och sedan på flötet och på mig igen. Vi satt tysta och betraktade de små vågorna och en del tyska båtar som passerade i kanalen.
-Såg du Ernst program igår, sade hon plötsligt.?
- Nej inte hela, svarade jag.
-Han fick abborrar, blev repliken!
1 minut senare
-Vet du att min mamma inte gillar högklackat?
- Nej det visste jag inte, svarade jag och tittade på flötet.
- Hon tycker inte om att ha fötterna i luften, konstaterade 6-åringen.
Visst material skriver sig självt.
Misstag, porträtt och bira
Titta på bilden:
Ja det föreställer Regalskeppet Vasa. Jag och Susanne slog nordiskt rekord i antal besök på museum när vi besökte Stockholm. Vi hälsade på hos kungen, tittade i slottets skattkammare, stack in huvudet i livrustkammaren och gick på plastutställning....ja just det..plast. Vi hade också det mycket tveksamma nöjet att besöka Regalskeppet Vasa. Många tycker det är helt fantastiskt att man lyckats bärga det förlista gamla krigsskeppet och att det är otroligt hur man återuppbyggt skeppet som till 95% består av "orginaldelar".
Visst kan man se det så men det finns också andra perspektiv.
Regalskeppet Vasa började byggas 1626 och var färdigt sommaren 1628. Den var ca 70 meter lång, 12 meter bred och det största skeppet i flottan. Det var Gustav II Adolf som ville ha lite båtar och kunna kriga med så han beställde 4 skepp varav ett var Vasa.
Den 10 augusti 1628 var en vacker dag och många människor hade samlats vid kajen nedanför Stockholms slott där Vasa låg för att se det praktfulla skeppet göra sin jungfrufärd. Skeppet var verkligen ståtligt med över 700 skulpturer där vissa gnistrade av guld och starka färger.
Vasa blev utbogserad en bit där seglen hissades. En vindby kom vilket gjorde att skeppet välte och sjönk. Någonstans mellan 30-50 personer miste livet.
Exakt 333 år senare bärgar vi vraket, bygger in det i ett hus och tar dryga hundringen för att folk ska komma och beskåda den största konstruktionsmässiga tabben i Sveriges historia. Och vi tycket det är fantastiskt.
Förrätten vi åt i Rättvik var genuint fantastisk.
Dalhalla...Jag var inte beredd på vilket intryck ett gigantiskt hål i marken och 10 tenorer kan göra på en människa. Det var grymt mäktigt.
Köpte en digital systemkamera och provade porträttfunktionen på syrrans hund.
Har ägnat mig åt konstnärliga foton. Detta alster kallar jag "Öl i motljus".
Det var allt.
